Nä, idag är ingen bra dag...

Jag har haft ont mest hela dagen. Då var det ju rätt bra att jag ändå planerat in läsjobb. Efter att ha svarat på min sedvanliga mängd mejl satte jag mig på sängen med filt på och värmedyna bakom ryggen. Läser och markerar och läser och markerar och jämför mellan förfaranden. Riktigt roligt faktiskt. Men värken ville inte släppa.

Tog en varm dusch på lunchen. Sen satte jag mig i uterummet och läste mer innan jag flyttade till skrivbordet. Svarade på fler mejl, hjälpte några arbetskompisar och pratade lite i telefon. Sen började jag fila på ett word-dokument. En sorts lathund. Måste få hela förfarandet klart för mig från början till slut. Det är så hattigt i projektet att jag bara blivit mer och mer förvirrad, likaså min jurist. Nu får det bli nån ordning på det här. Jag är ju lathundsmästare så det ska säkert bli bra i slutändan. Jag koncentrerar mig på ombildning av bolag nu.

Värken började släppa vid två-halvtretiden. Skönt! Men man blir liksom så mosig efteråt. Jag slutade därför fyra fast jag kunnat sitta längre. Men jag började jobba halv åtta så jag hade ju gjort mina timmar då. Sen blev det sängen och filten och värmedynan igen. Jag är så himla frusen. Hatar verkligen att det blir kallare och får smått ångest när jag tänker på hur länge det är tills det blir "lagom" kallt ute så värmen inne kickar igång. Vill ha sommar och varmt jämt. Nedrans skitvärk som gör det värre. Jag har ju alltid varit en fryslort, men nu gör ju värken att det blir ännu värre. Andra förstår verkligen inte hur jag har det. Jag kan inte begära det heller, men det är tufft att alltid vara så offensiv när det gäller kyla och drag. Jag önskar att nån kunde förstå hur det är för mig. Ibland känner jag mig väldigt ensam. Och då saknar jag min syster extra mycket för vi kunde prata om det här eftersom hon också hade sin värk och frusenhet.