Möte med prästen

Idag har jag och min svåger träffat prästen som ska hålla i syrrans begravningsgudstjänst. Det regnade lätt på vägen till Fränsta. Jag körde hela vägen helt i tystnad. Tänkte mycket. Grät en skvätt också. Inte så bra när man kör bil. Vi hade ett fint samtal med prästen. Grät där också såklart, men gladdes även åt fina minnen och roliga händelser. Surrealistisk känsla av och till, som att jag inte riktigt var där. Att det inte var på riktigt. När kommer man att fatta fullt ut att hon är död? På begravningen? Kanske...men det tog längre än så med pappa så jag är inte säker.

På vägen hem regnade det stundvis kraftigt. Tur att det fortfarande var ljust. När jag kom hem var jag helt dränerad och jag frös. På med myskläder och värmefläktar jag tagit hem från jobbet. Och en kopp te. Stora sonen ville titta på en film med mig. Vi såg på Peter Pan. En favorit för sonen när han var liten. Fin film. Jag älskar såna här familjefilmer. Grät på slutet så klart. Jag är så lättrörd.