Murberget

När nu vädret var så härligt och vi ändå åkte genom Härnösand så passade vi på att stanna till på Murberget. Det var flera år sedan vi var där. Husen var stängda, och det var ju trist, men det var skönt att bara vandra omkring. Jag tänkte ännu en gång att det är synd och skam att inte Sundsvalls kommun gör något liknande på Norra Berget.

Vi bara måste ju gå in i skogen också. Det är någonting som drar oss in i skogen. Vi travar gärna på okända stigar. Det är rogivande och ibland lite småläskigt. Trollen, vittra och annat småfolk gör sig påminda. Folktro är väldigt spännande. Jag önskar att det vore mer levande i svenskarnas vardag. Känns som om det är på väg att glömmas bort. Det vore synd, det är vår historia det med. Min mormor hon varnade alltid vittra innan hon slängde ut sköljvattnet i stugan.

Jag älskar dörrar! Kan inte låta bli att stanna till och beundra vackra dörrar. Här är dörren på prästgården.

Milstenar. Förr satte man ut milstenar för markera avstånd.

Lilleman funderar över storleken på dörren till härbret och stora sonen kikar in på den stängda Hälsingegården.

Hälsingegården - jag kikade in jag med. Lars vandrar längs den gamla vägen. Det väcker något i mig, gamla vägar som bara är hjulspår med gräns emellan. Jag tycker det är så mysiga. Troligtvis beror det på minnen av vägen ner till mormor och morfars stuga i Gimdalen.

Det var härligt med underhållning medan vi vandrade omkring. Väldigt passande med dragspelsmusik i den omgivningen. Väldigt svenskt liksom.

Vi besökte museet såklart, Kul att det var öppet i alla fall. På grund av Corona fick man ringa på så öppnade de. Det fick bara vara ett visst antal besökare åt gången. Bra där!

Bengt Lindström utställning. Tången - stod i Ånge förut, nu tydligen flyttad till Ljungaverk. Och Y:et som står vid Midlanda flygplats (eller vad den nu heter nu...Sundsvall-Timrå.. Sundsvall-Härnösand...?).