Igår.... värme, trädgård och snabbtur till Sandö

Man önskar ju att man vore ledig såna här soliga varma dagar, men jobba bör man annars dör man... nä så är det ju inte, men jobba måste man för att få ett drägligt liv. Bra då att jag gillar mitt jobb. Jag kan i alla fall ta en kort paus och dricka kaffe i trädgården. Det känns fortfarande som rena lyxen fast jag jobbat hemma i över ett år. Svägerskan kom upp på eftermiddagen så jag hade turen att få en tårtbit till kaffet. (Kvar från morsdag.) Tjoho! 🍰☕️

Efter jobbet gick jag ut och grävde bort maskrosor från gruspartierna mellan rabatterna. De är vackra, men bara på lämpligt ställe. Sen fick jag feeling och började gräva bort kvickrot under Jean och Astrids nyponrosbuske. De bodde granne med oss när jag var liten och vi barn sprang och hälsade på dem jämt och ständigt. De hade en raskatt, Desiree tror jag mig minnas att hon hette. Mallig katt, inte alls som våra bondkatter Kasper och Rasmus. Hur som helst så när de flyttade (dog?) så stod huset tomt länge. Jag grävde upp en liten planta av busken och planterade den hemma hos mig till minne av dem. Nu vandrade jag ett tag i minnenas trädgård och kom jag bort från ännet...Kvickrot är hur som helst djävulens växt (finns fler, men denna är en av de värsta) och sprider sig som en löpeld. Jag vet inte vart den kommer från, för jag har bara lagt planteringsjord under busken. Nåja, jag fick bort mycket, men bara en bråkdel av det totala så jag måste på den igen. Vi får se om jag vinner kampen (tror inte det).

Senare på kvällen vattnade jag. Det är väldigt meditativt att vattna. Har alltid gillat det. Tar sin lilka tid när man har många rabatter och odlingar, men det är helt ok när det är varmt ute.

På kvällen messade Lilleman att han behövde sitt pass för att kunna göra ett Covid prov. Så det var bara att hoppa in i bilen. Vi var hemma klockan halvtolv. Bara att kasta sig i säng.