Golf ⛳️ stormvindar!

Idag har vi spelat golf med herrskapet M. Fyra grader varmt och stormvindar gjorde att jag klädde mig som inför en fjällvandring! Jag hade underställ, fodrade byxor, fodrad tröja, täckjacka, "buff" (eller vad man nu ska kalla den) för att skydda nacke och hals, mössa, vintergolfvantar och efter ett tag tog jag även på min härliga fuskpälskrage. Inte som i somras precis! Men solen sken i alla fall och det bar en väldigt vacker höstdag.., ja minus blåsten då!

Männen på G att slå ut!

Jag och K! Jag körde golfbil och K åkte med mig de sista nio hålen. De hade först satt golfbilsförbud på grund av gårdagens hårda regn, men blåsten gjorde att det torkade upp fortare än beräknat så de öppnade för bil igen. Så något bra förde blåsten ändå med sig.

Golfen gick så där. Inte lika illa som förra helgen, men långt ifrån bra. Det är som att jag glömt hur man slår. Golfen tar fram den sämsta varianten av mig. Jag blir ledsen, arg, sur, uppgiven. Varför spelar jag golf? Det har jag frågat mig själv många gånger. Det är självplågeri på hög nivå. Jag måste ha nån sorts självskadebeteende som bara fortsätter spela trots att jag blir så upprörd när det går dåligt. Och dåligt går det ofta. Herre min je!

Jag var iskall på hela kroppen. Kylan går in på djupet också så en dusch räcker inte. Vi bastade därför när vi kom hem. För att få in värmen i kroppen och mota Olle i grind vad gäller värk. Lars blir inte alls så kall som jag blir. Vi är så olika där.

När vi satt i bastun och pratade så var jag skitsur och lite ledsen. Sen gick det över och jag fick tillbaka suget att spela. Kanske imorgon!!!

Vad är det för fel på mig???🙄